{"id":561,"date":"2017-04-27T11:16:41","date_gmt":"2017-04-27T09:16:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.deia.com\/arca-de-no-se\/?p=561"},"modified":"2021-12-23T08:30:39","modified_gmt":"2021-12-23T07:30:39","slug":"maialen-eguna-esne-eguna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/2017\/04\/27\/maialen-eguna-esne-eguna\/","title":{"rendered":"\u00abMaialen eguna, esne eguna\u00bb"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-gallery aligncenter columns-1 is-cropped wp-block-gallery-1 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\"><ul class=\"blocks-gallery-grid\"><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><a href=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/53640956-bis-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"613\" height=\"374\" src=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/53640956-bis-1.jpg\" alt=\"\" data-id=\"3502\" data-full-url=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/53640956-bis-1.jpg\" data-link=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/2017\/04\/27\/maialen-eguna-esne-eguna\/53640956-bis-1\/\" class=\"wp-image-3502\" srcset=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/53640956-bis-1.jpg 613w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/53640956-bis-1-580x354.jpg 580w\" sizes=\"auto, (max-width: 613px) 100vw, 613px\" \/><\/a><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em><span style=\"color: #0000ff\">En donde se trata de la antigua costumbre de beber leche o ingerir tocino asado el d\u00eda primero de mayo para, de ese modo, preservarse del dolor de cabeza y de la sarna durante todo el a\u00f1o<\/span>.<\/em><\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/Ostoak-banatzeko.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"411\" height=\"88\" src=\"http:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/Ostoak-banatzeko.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1700\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Arrigorriaga, Ugao, Arrankudiaga, Orozko, Laudio&#8230; herrietan <span style=\"color: #993300\"><em>\u00abmaialen\u00bb<\/em> izenaz izendatzen zen maiatzaren lehenengo eguna<\/span>. Beste hainbat tokitan, <em>\u00abmaiazlen\u00bb<\/em> izena zuen eta, agerikoa denez, horien bien atzean, \u00ab<span style=\"color: #993300\"><em>maiatz lehen<\/em><\/span>\u00bb formula dugu.<\/p>\n\n\n\n<p>Egun berezia zen eta ez dakigu zehazki zeri zor zaion berezitasun hori. Gainera ez dago ikertzeko modurik <span style=\"color: #993300\">erabat ahaztua<\/span> dugulako ohitura hori. Baina dokumentatutako errituei esker badakigu oso egun berezia zela, esanguratsua,&nbsp;osasuna zaindu nahi zutenentzat, prebentziorako eguna zelako. Laburki esanda, <span style=\"color: #993300\">buruko mina eta sarna ekiditeko esnea edan behar zen egun horretan edo, herrien arabera, urdai errea jan<\/span>.<\/p>\n\n\n\n<p>Zergatik? Ez dakigu. Baina hora hor nire susmoa. Maiatz aldea zen <span style=\"color: #993300\">urtean gose handieneko<\/span> <span style=\"color: #993300\">unea<\/span>, negurako metatutako elikagaiak amaituta edo amaitzear zeudelako eta, eguna luzea bazen ere, oraindik naturak ez zuen gosea asetzeko ezer ekoizten. <span style=\"color: #993300\">Dena zegoen bidean, egitasmoan, baina sabelean ezer ez<\/span>. Aldi berean, alabaina, etxe-abereak <span style=\"color: #993300\">esnea ematen hasiak ziren<\/span> eta hori zen gosea kentzeko zuten baliabide hurbilen eta osatuena. Gosea, bai&#8230; horrek eragiten zuelako gaixotasuna.<\/p>\n\n\n\n<p>Seguru tripa-zorriak baretzeko <span style=\"color: #993300\">pikareska<\/span> puntu bat ere badugula ohitura honen atzean: hain deseatu eta galarazita zegoena gozatu ahal izateko justifikazioa.<\/p>\n\n\n\n<p>Baina ikus ditzagun zehazkiago gaur egun zeharo galduta dauden ohitura horien erreferentziak. Batez ere, R. M\u00aa Azkue (1864-1951) hizkuntzalariari zor dizkiogu.<\/p>\n\n\n\n<p>Bat, argigarria da, oso eta Gernika aldean jaso zuen informazioa:<\/p>\n\n\n\n<p>\u00ab\u00bb<em>Maialen eguna, esne-eguna\u00bb, &#8216;el primer d\u00eda de mayo, d\u00eda de leche&#8217;. Este dicho viene de una superstici\u00f3n de que, <span style=\"color: #993300\">quien toma leche el primer d\u00eda de mayo no sufre mal de cabeza todo el a\u00f1o<\/span><\/em>\u00ab.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"940\" height=\"529\" src=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault-940x529.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3503\" srcset=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault-940x529.jpg 940w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault-580x326.jpg 580w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault-768x432.jpg 768w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault-1536x864.jpg 1536w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/maxresdefault.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 940px) 100vw, 940px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>Badakigu bestetik, autore berak bildu izanagatik, <span style=\"color: #993300\">Laudio<\/span> herrian ohitura hori ere oso erroturik zegoela baina, kasu honetan, <span style=\"color: #993300\">sarnari aurre egiteari<\/span> begira. Eta harago zihoazen oraindik: esnerik ez edukitzekotan, nola edo hala lortu behar zen erritua bete ahal izateko:<\/p>\n\n\n\n<p>\u00ab<span style=\"color: #993300\"><em>Maiatz-lehen egunean etxean esnerik ez badago, ekarri egin behar da eta guztiak jan<\/em> <\/span>[edan] <span style=\"color: #993300\"><em>behar dabe, inori sarnarik etorri ez dakion<\/em><\/span>\u00bb. Laudioko hau, Arratia eta Dimako informazioekin bat dator. Beraz, hedatu samar egongo zen.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-full\"><a href=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/12\/Pedro-Miguel-Otamendi-ahuntzaina-Aralar-1946-Jesus-Elosegi.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"366\" height=\"570\" src=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/12\/Pedro-Miguel-Otamendi-ahuntzaina-Aralar-1946-Jesus-Elosegi.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3641\" \/><\/a><figcaption>Pedro Miguel Otamendi ahuntzaina bere bilobarekin. Aralar (Jes\u00fas Elosegi, 1946). <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Izatez, maiatz hasieran ugaria zen esnea: \u00ab<span style=\"color: #993300\"><em>Maiatzean, txindurria ere esnedun izaten da<\/em><\/span>\u00bb jaso zuen Arrankudiagan. Bestetik, kalitate onenekoa zen: \u00ab<span style=\"color: #993300\"><em>Maiatzeko esnea, urte guztirako gaztaiak egiteko onena da<\/em><\/span>\u00bb batu zuen berriz Laudion.<\/p>\n\n\n\n<p>Baina ez zen soilik esneetara mugatzen maiatz leheneko jakien ahalmen miresgarria, urdai errea ere han-hemenka agertzen zaigulako hizkuntzalari lekeitiarraren oharretan. Gogora dezagun koipetsuak (urdai errea) zuen balio sinbolikoa, Basaratuste jaiari buruz idatzikoan ikusi genuen bezala: http:\/\/blogs.deia.com\/arca-de-no-se\/tag\/basaratuste\/<\/p>\n\n\n\n<p>Esate baterako, umeen koskortze osasuntsuari erreferentzia eginez, honako hau jaso zuen Gorozikan: \u00ab<span style=\"color: #993300\"><em>Maiatz-lehenez urdai errea janez gero, zuri eta beilegi eta eder izango da mutila nahi neskatoa<\/em><\/span>\u00ab.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><a href=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/articles-102959_imagen_0.jpeg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"411\" height=\"416\" src=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2021\/05\/articles-102959_imagen_0.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3505\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p><br>Baina guztien artetik nagusi Zeanuri herrikoak gauza biak hartzen zituztelako, zalantzarik ez egiteko: \u00ab <span style=\"color: #993300\"><em>Maiatz-lehen egunean esnea eta koipatsu hartzen dira sarnarik etorri ez daitean<\/em><\/span>\u00bb.<\/p>\n\n\n\n<p>Ez ahaztu, beraz, maiatzaren 1ean, maiatz lehenean, langileen eskubideak aldarrikatzeaz gain, baduzula zer eta nola ospatu: manifestazioetara joan aurretik, esne zurrutada bat. Soldata berri zitalekin ez duzu sakelan dirurik izango, baina buruko minik ere ez. Ez da gutxi&#8230;<br><br><\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/felix-facebook.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"580\" height=\"389\" src=\"http:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/felix-facebook-580x389.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1758\" srcset=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/felix-facebook-580x389.jpg 580w, https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/files\/2018\/02\/felix-facebook.jpg 591w\" sizes=\"auto, (max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En donde se trata de la antigua costumbre de beber leche o ingerir tocino asado el d\u00eda primero de mayo para, de ese modo, preservarse del dolor de cabeza y de la sarna durante todo el a\u00f1o. Arrigorriaga, Ugao, Arrankudiaga, Orozko, Laudio&#8230; herrietan \u00abmaialen\u00bb izenaz izendatzen zen maiatzaren lehenengo eguna. Beste hainbat tokitan, \u00abmaiazlen\u00bb izena &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/2017\/04\/27\/maialen-eguna-esne-eguna\/\" class=\"more-link\">Sigue leyendo <span class=\"screen-reader-text\">\u00abMaialen eguna, esne eguna\u00bb<\/span><\/a><!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1544],"tags":[94781,94780,5753],"class_list":["post-561","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sin-categoria","tag-arrankudiaga-arratia-arrigorriaga-dima-gernika-gorozika-laudio-laudio-orozko-zeanuri","tag-maiazlen-maiatz-lehen-maiatzaren-lehena-euskal-ohiturak","tag-zeberio"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/561","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=561"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/561\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3643,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/561\/revisions\/3643"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.deia.eus\/arca-de-no-se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}